Bland pil och tankar över sådant som inte blev som jag förväntat mig.

Svärmors pil sträcker sig mot himlen med sina ljusgröna blad och jag står redo med sekatören. Hon vill få den nerklippt och jag vill åt pilen för att bl a göra ett snabbväxande staket. Ömsevinst!

Vad jag läst mig till så skördar man pil nu på våren och sätter dom i vatten tills det bildas små vita knoppar vilket är rotanlaget. Jag provade att sätta ner 50 cm pilkäppar i höstas men jag tror inte att dom har rotat sig. Jag avvaktar och ser. 

När man stuckit ner pilen i marken så behöver den vattnas dagligen, om det inte regnar, fram till midsommar.

Jag hoppas att det lyckas för då har jag ett staket som kan förändras genom t ex flätning och klippning. Och jag tycker om hur pilen vajar med i vinden, ett levande staket helt enkelt!

Jag visste inte att jag hade lagt gott om påskliljelökar i fjärilsrabatten varpå jag såklart inte förväntade mig att få se dessa vackra blommor här hemma. Oväntad men välkommen glädje! 

Om du har följt min blogg så kunde du läsa om när jag satte kiwifrön och när jag skrev om min glädje över de två plantor som jag lyckades dra upp. På den ena plantan så var jag lite ovarsam med bladen varpå den gav upp och den andra missade jag att vattna... Så här är det att odla. Jag har alltid avsikten att ge mina plantor de förutsättningar som dom kräver för att kunna växa och jag hoppas såklart att det ska gå vägen. Vilket det inte alltid gör. Jag lär mig under tiden och det är ju bara att äta fler kiwi om jag vill ha frön. 

Klicka här för att läsa om att sätta kiwifrön

Den där stjälksellerin som jag skrev om den 14 mars har vissnat ner. 

Klicka här för att läsa om replantering av stjälkselleri

Min planering över sådder i mars höll inte. Jag gjorde dom nu i april istället. 

Jag förväntade mig inte att jag skulle kunna driva upp plantor på citronfrön men nu har jag tre stycken!  

Klicka här för att läsa om att sätta citronfrö

Att odla innebär att jag behöver vara flexibel i sinnet. Det får bli som det blir. Sådder som inte blir som förväntat kan jag inte göra något åt. De flesta sådder lyckas och då känner jag tacksamhet för det. Jag väljer att inte låta jakten på mördarsniglar komma i förgrunden utan då väljer jag att se det som att jag går en runda bland mina grödor varje morgon och kväll för att se alla små förändringar och under som sker. 

Detta förhållningssätt ger mig en glädje, ett lugn och stor tacksamhet för det som sker i MajDoris trädgård. Jag odlar samtidigt mig själv.